Därför kan Sverige bli omsprunget i fiber-racet

Så står sig Sverige i fiberracet


Fiberutbyggnaden i Sverige pågår för fullt. Frågan är om det är tillräckligt. Nu satsar flera länder ute i Europa stort på sina fibernät, vilket skapar en efterfrågan på kompetens.

— Mycket av svenska resurser och kompetens kan inom kort komma att fångas upp av utlandet, när fler stora marknader börjar att bygga fiber på allvar, menar Marco Forzati, forskare vid institutet RISE.

Sverige ligger fortfarande i framkant vad gäller fibernät, men nu satsar allt fler europeiska länder stort. Ett av dem är Italien. Där har 5 miljarder Euro öronmärkts för fiberutbyggnad och ytterligare 7 miljarder hoppas landets regering ska komma från privata aktörer. Alla italienska regioner har fått bidra med ekonomiska finanser som lagts i en gemensam pott. Sedan har regeringen antagit en nationell strategi över hur resurserna ska fördelas och målet uppnås.
— Italien har antagit en nationell strategi och haft offentliga upphandlingar, där vinnande aktören fått i uppdrag att bygga ut fibernätverket samt driva det i 25 år. Men själva nätverket äger staten och Internet samt tv-tjänster levereras av oberoende operatörer, berättar Marco Forzati som forskar om bredband och samhälle vid institutet RISE.

Viktigt att inte tappa farten
Sverige har länge legat bra till jämfört med övriga Europa vad gäller bygget av öppna stadsnät. Det betyder dock inte att Sverige nu kan luta sig tillbaka och vara nöjda. Fortfarande saknar omkring 30 procent av befolkningen möjlighet att ansluta sig. Marco Forzati tror dessutom att mycket av svenska resurser och kompetens inom kort kan komma att fångas upp av utlandet, när fler stora marknader börjar att bygga fiber på allvar.
— Vi har redan en bra konkurrens, bra branschorganisation i Svenska statsnätsföreningen och bra kompetens hos aktörerna. Därför är det viktigt att inte tappa farten och fortsätta utbyggnaden av fiber till resterande 30 procent av befolkningen, innan konkurrensen om resurser riskerar att dra ner på tempot och göra utbyggnaden dyrare. Pengar går att hitta, det handlar om prioriteringar, säger han.

”Regeringen måste börja engagera sig mer”
Sveriges regering har satt ett ambitiöst mål; 95 procent av befolkningen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020. 2025 ska alla ha tillgång till 30 Mbit/s och minst 98 procent bör då ha tillgång till 1 Gbit/s i hemmet.
— För 1 Gbit/s är det fiber som gäller, det finns i praktiken inget annat alternativ som kan leverera den hastigheten, förklarar Marco Forzati.
Vägen till målet ter sig dock lång och stora delar av glesbygden saknar anslutning. För att underlätta och påskynda utbyggnaden där har regeringen öronmärkt 150 miljoner kronor för ändamålet. Men det är inte tillräckligt, menar Marco Forzati.
— Regeringen satsar stort på bredbandsutbyggnad, men ändå finns det många kommuner som fortfarande har väldigt svårt att finansiera utbyggnaden eller att attrahera privata aktörer som ska bygga bredband, säger Marco Forzati och fortsätter:
— 150 miljoner är en pusselbit i sammanhanget, men det räcker inte. Det behövs miljarder kronor. Regeringen måste börja engagera sig mer och inte lämna över ansvaret för utbyggnad helt på kommuner och privata företag.

Träffa oss!
Missa inte att träffa IS Tools på FTTH Councils årliga mässa i Valencia, 13 - 15 februari 2018. Möt Europas alla aktörer inom FTTH, lyssna på 155 olika talare, träffa 120 utställare och mycket mer. Läs mer på www.ftthconference.eu.

Nyheter

Per Ödling, professor i telekommunikation på Lunds universitet, är tydlig med vikten av att även landsbygden digitaliseras. Han anser att Sverige slits isär om inte landsbygden får ta del av de värdeökningar som en digitalisering innebär.

Att som IT-konsult utveckla en lösning som gör behovet av konsulter ännu mindre, kan tyckas korkat. Men faktum är att det var precis den vägen Johan Barrebo, grundare och vd för IS Tools, valde att gå.
– Vi har nu lyckats etablera oss ute i Europa och jag ser att vi har stora möjligheter att ta en större del av marknaden även utomlands, säger han.

Ökad tillväxt innebar fler processer och mer information som skulle hanteras. För Eltel var situationen inte helt friktionsfri. Då infördes en molntjänst som kunde utvecklas i takt med företaget och ge kontroll på alla detaljer.
– Numera tar vi beslut baserade på fakta och statistik, inte på goda antaganden, säger Per Schjelderup från Eltel.

Sidor